Vilken roll ska konstgräs spela i svensk fotboll?

Konstgräs i svensk elitfotboll är en vattendelare. I herrallsvenskan spelar hälften av seriens 16 lag på konstgräs. Många arenor ägs av kommunerna som har valt att lägga just konstgräs för att de tänker att det ökar antalet timmar som planen kan klara av innan mattan behöver bytas. Men det finns de som menar att fotboll bör spelas på riktigt gräs.  

Frågar du till exempel landslagskaptenen Andreas Granqvist så är han emot konstgräs. I ett reportage med tidningen Offside 2021 berättade han att han hatar underlaget. Det var nämligen på just konstgräs som han skadade ljumsken. En skada som till slut satte stopp för hans karriär. 

Förr breddfotbollen är det dock annorlunda. Många föreningar, kommuner och idrottsplatser skulle idag säga att de är helt och hållet beroende av konstgräs för att möta efterfrågan på träningar och matcher. Mellan oktober och april skulle annars verksamheten så stilla eftersom det inte finns riktiga gräsplaner att tillgå under vinterhalvåret. 

Ett bättre alternativ än grus

Den stora vinsten med konstgräs är förstås att det har ersatt de gamla grusplanerna. Alla som inte föddes tidigare än 2000-talet och spelade fotboll i sina unga dagar har säkert minnen från dessa fruktansvärda planer. Det slutade alltid med stora skrapsår över kroppen och bowlingklothårda isbollar till fotbollar som studsade oerhört märkligt på underlaget. 

Ur det perspektivet gör förstås konstgräs mycket gott. Ingen kan förneka att konstgräs är bättre än grus. Det är diskussionen huruvida konstgräs i för hög utsträckning, och på för hög nivå, ersatt riktigt gräs som fortfarande lever kvar.  

Ser man på hur kommuner och fotbollsklubbar agerar är det inte troligt att det kommer bli färre konstgräsplaner i Sverige. Det har ökat för varje år och utvecklingen verkar inte kunna stoppas. Det är goda nyheter. Åtminstone för den som inte vill träna och spela på hårda och otacksamma grusplaner under vintern.